En lycka, en dröm, en tragedi
På en öde plats vid havet där kusten stupar brant, har vattnet gjort en grotta, man inte ser från land. Därinnen finns en kista jag ägt i alla år. Och det är bara jag som känner platsen där den står.
När mitt arbete var över kom dagens bästa stund, när jag övade dressyr med min söta lilla hund. Men hunden fick jag skjuta när jag tvingades att sluta, han hette Sven och var min allra bästa vän.
Lycka, drömmar och tragedier har förändrats och dessutom skiljer sig begreppen beroende på var man är född och vart man bor. För ett par månader sen berättate jag för en tjeckisk tjej att det är så härligt att vara i Tjeckijen för alla är så glada och ser så lyckliga ut till skillnad mot Sverige där alla är stressade, olyckliga och tråkiga. Vi gick till en bar för ett disskutera ämnet vidare. Vi pratade om olika saker som gör folk lyckliga och hon berättade att hon köpt ett par ny skor för några dagar sen och att hon fortfarande stolt bar dom och detta gjorde henne lycklig just då.
Efter detta avslöjande blev jag tvungen att skämmas en stund, jag berättade att i Sverige så köper man ett par skor ena dagen och har glömt bort det nästa. Jag berättade att här är det ett konstigt mode som går ut på att köpa så mycket kläder som möjligt och sen blogga om skiten. I Sverige blir man inte lycklig av att köpa kläder utan man vill bara ha mer och mer tills garderoben är så pass full att man blir tvungen att installera en walk in closet och när pengarna tar slut glömmer man alla inköp och blir istället deprimerad för att man inte kan köpa mer. Jag fortsätter skämmas, jag är ju född hät trots allt.
Jag föraktar Sverige. Jag föraktar Sverige för att ni har tagit lyckan infrån mig. Det är ju trots allt ett lyckligt tillstånd som livet går ut på att uppnå. I Sverige blir man inte lycklig av att ha mat på bordet, eller att köpa en ny tröja, eller att få studera gratis eller att kunna få en egen lägenhet när man är 20. Nej fy fan. Tänk att det är så tragiskt att det skall behövas en lågkonjuktur eller kanske ett krig för att Sveriges befolkning skall vakna upp och uppskatta vad vi egentligen har, Det är tragiskt och jag fortsätter skämmas.
Jag hoppas verkligen Sverige råkar ut för en ekonmisk katastrof så att alla bortskämda snorungar och snorvuxna får leva på bröd och vatten ett par år. Kan ni se scenoariot framför er? Jag kan! Jag vill ha tacos, jag vill ha pizza, jag vill ha en ny cyckel, jag vill ha nya skor!! Käften på dig snorunge, vi har inte råd! Ett inte så pedagogiskt svar men dock mycket bättre svar än JA, här har du min lilla ängel.
Avslutningsvis en stålhettasko i röven på alla föräldrar som inte orkar stå emot tjatet efter ny saker eller ännu värre, föräldrarna som inte ens fattar konsekvenserna av att köpa för många saker till ungarna. Till er, kom inte och gnäll sen när ditt barn blir deprimerat, stå ditt kast och skämms
Intressant inlägg Micke. Jag var på en stå-upp kväll i stockholm för ett tag sedan och komikern tog upp just det här fenomenet, vilket jag snart återkommer till. Men först.
Så förutom allt förakt jag också känner för det kapitalistiska ideal som många idag eftersträvar (konsumerar) i sin jakt på status och materiellt överflöd så avskyr jag effekterna. Att den här pengakåtheten leder till ett urholkande av medmänskliga värden - hellre en gucciväska än ett välbefinnande. Hellre lite mer pengar i egen ficka än till skatt - de behövande.
Effekter. Det är ju inte för inte välfärden dör ut och folkhemstankar bommar igen och solidariteten blir stämplad som utrotningshotad. Det är ju inte för inte politikerna satsar på FRA-lagar, att pissa på papperslösa flyktingar eller göra villkoren sämre för arbetslösa. Det är inte för inte det har skett en avreglering av elen, att sveriges alkoholpolitik sparkar undan sina egna ben, att privatiseringarna ökar och listan är lång och skriven i svart rinnig bläck (boktips: Lena Sundströms "Saker jag inte förstår och människor jag inte gillar").
Jag avskyr vad den här politiken är uttryck för.
Och så var det komikern. Han pratade om dagens ungdom som har anammat ett "what´s in it for me" tänk. Nuförtiden räcker det till exempel inte med att en årskurs nia utbildas. Skolor erbjuder en bärbar dator, ett gratis körkort eller andra saker och plötsligt börjar eleverna tänka och prioritera. Allt i enlighet med tänker "ja, men vad får JAG ut av det här".
Vilka formar stöps vi i? Vilken smältdegel ska vi alla igenom?¨
Så. Jag är glad att du skriver som du gör.
Motpolen behövs.
David, jag är också glad att du skriver som du, jag hoppas du fortsätter med ditt skrivand. Vi tycks ha liknande uppfatningar på rätt många plan. Nu för tiden kan vi inte göra något bara för sakens skull, vi måste hela tiden tjäna något på det samtidigt. På nåt vis är det tragikomiskt.
Jag ska se om jag hittar boken i fråga. Jag har precis läst ut nessers senaste, en helt annan historia, jävligt bra, jag gillar håkan.
jag har börjat drömma lite underliga drömmar så jag lånade en drömtyding av olle hedberg, ska försöka ta mig igenom den och sedan ska jag ge ditt förslag chancen. fridens
