Ett inlägg i klimatfrågan
Al Gore menar på att klimat bli varmare, isen smälter, havsytan stiger, isbjörnarna minskar mm. Saker han aldrig nämner är att det aldrig funnits så mycket is på Sydpolen som den finns just nu. Gällande isbjörnar är det riktigt att antalet minskat en del de senaste åren, däremot har dem 4 dubblats de senaste 40 åren, från 5000 till dagens 22000.
Al gore hävdar att alla problem löses genom att minska koldioxidutsläppen. Det är till viss del sant. Om alla länder skulle följa koyotoavtalet skulle en isbjörn kunna räddas varje år. Det som inte skrivs är att det skjuts 300-500 isbjörnar varje år. Angående havsytans höjning på 5 meter som Gore påstår så är det en ren myt. Dagens forskare menar istället på att höjningen kommer ligga någonstans mellan 20 och 60 cm och det är ingen katastrof som Gore hävdar. Havsytan har stigit med 30 cm de senaste 150 åren och om man frågar de äldre personen idag om vad de har upplevt för katastrofer är jag relativt säker att de inte svarar havsytan utan världskrigen eller något annat rationellt.
Koyotoavtalet har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Om detta avtal skulle följas av samtliga länder (som ses som en omöjlighet) skulle det kosta 180 miljarder dollar om året. Det är alltså ofantliga summer vi pratar om. Ofantliga summer som endast resulterar i en fördröjning av proccesen med 5 år. Alltså 180 miljarder för 5 års fördröjning, är det värt det?
Svaret låter jag vara osagt men en sak som däremot bör nämnas är solceller. Just nu är det enbart rika personer som sätter upp solceller på taket för att visa hur goda dem är. När jag nämner lösningen med solceller menar jag att vi ska satsa pengar i forskning och utveckling för att effektivisera och prisdumpa solceller så det blir en vardaglig produkt för samtaliga samhällsmedborgare.
Och varför lovordar så många politiker Al Gores teorier? Svaret är rätt elementärt. När en politker talar om miljöproblem så är det en enkel metod att skaffa poäng hos medborgarna. Ta Tony Blair som exempel. Han var den förste europen som pratade om klimarfrågan på allvar. Han lovade att minska klodioxidutsläppen med 15% men i själv verket ökade den med 3%. Ett annat exempel är Arnold Schwarzenegger. Arnold lovade realisera koyotoavtalet 2020 och han fick beröm bland folket. Något som är säkert är att Arnold inte är kvar som guvernör 2020. Poliker är bra på att lova saker men i själva verket hoppas dem efterträdarna uppfyller målsättningarna.
En annan sak som är rätt intressant är att Al Gore hade chancen att påverka när han var utsedd till vicepresident (1993-2001) men gjorde ingenting. Sanningen är att under hans period så steg USAs koldixodutsläpp med 11 procent.
Med denna text menar jag inte att det är okej att gräva ner batterier i jorden, kasta tomburkar i skogen osv. Alla individer måste ta sitt personliga ansvar. Det jag vill framhålla är att pengar från staligt håll borde prioriteras annorlunda. Forskning och utveckling tror jag är den rätta lösningen på dagnes problem
Al gore hävdar att alla problem löses genom att minska koldioxidutsläppen. Det är till viss del sant. Om alla länder skulle följa koyotoavtalet skulle en isbjörn kunna räddas varje år. Det som inte skrivs är att det skjuts 300-500 isbjörnar varje år. Angående havsytans höjning på 5 meter som Gore påstår så är det en ren myt. Dagens forskare menar istället på att höjningen kommer ligga någonstans mellan 20 och 60 cm och det är ingen katastrof som Gore hävdar. Havsytan har stigit med 30 cm de senaste 150 åren och om man frågar de äldre personen idag om vad de har upplevt för katastrofer är jag relativt säker att de inte svarar havsytan utan världskrigen eller något annat rationellt.
Koyotoavtalet har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Om detta avtal skulle följas av samtliga länder (som ses som en omöjlighet) skulle det kosta 180 miljarder dollar om året. Det är alltså ofantliga summer vi pratar om. Ofantliga summer som endast resulterar i en fördröjning av proccesen med 5 år. Alltså 180 miljarder för 5 års fördröjning, är det värt det?
Svaret låter jag vara osagt men en sak som däremot bör nämnas är solceller. Just nu är det enbart rika personer som sätter upp solceller på taket för att visa hur goda dem är. När jag nämner lösningen med solceller menar jag att vi ska satsa pengar i forskning och utveckling för att effektivisera och prisdumpa solceller så det blir en vardaglig produkt för samtaliga samhällsmedborgare.
Och varför lovordar så många politiker Al Gores teorier? Svaret är rätt elementärt. När en politker talar om miljöproblem så är det en enkel metod att skaffa poäng hos medborgarna. Ta Tony Blair som exempel. Han var den förste europen som pratade om klimarfrågan på allvar. Han lovade att minska klodioxidutsläppen med 15% men i själv verket ökade den med 3%. Ett annat exempel är Arnold Schwarzenegger. Arnold lovade realisera koyotoavtalet 2020 och han fick beröm bland folket. Något som är säkert är att Arnold inte är kvar som guvernör 2020. Poliker är bra på att lova saker men i själva verket hoppas dem efterträdarna uppfyller målsättningarna.
En annan sak som är rätt intressant är att Al Gore hade chancen att påverka när han var utsedd till vicepresident (1993-2001) men gjorde ingenting. Sanningen är att under hans period så steg USAs koldixodutsläpp med 11 procent.
Med denna text menar jag inte att det är okej att gräva ner batterier i jorden, kasta tomburkar i skogen osv. Alla individer måste ta sitt personliga ansvar. Det jag vill framhålla är att pengar från staligt håll borde prioriteras annorlunda. Forskning och utveckling tror jag är den rätta lösningen på dagnes problem
Kommentarer
Postat av: Martina
Herregud, hur och vart hittade du all den här informationen? Kul läsning, och man blir chockad.
Trackback
